Fortsätt utforska rymden

Det händer allt som oftast att folk frågar mig varför människan ska ägna sig åt astronomi. Även om det i mitt tycke är en legitim fråga att ställa, har jag alltid undrat varför just astronomi får stå som syndabock för allt "onödigt, dyrt och miljöfarligt" som mänskligheten sysslar med. 

Det kanske vanligaste argumentet till varför vi inte bör utforska rymden är något i stil med att vi borde rensa upp på vår egen bakgård först; vi kunde ha lagt alla miljarder på att stoppa svält i tredje världen exempelvis. Det är lustigt att det är först när vi pratar om att röra oss utanför vår egen planet som folk tenderar att benämna tredje världen som "oss", men faktum kvarstår ändå. Borde vi inte lägga pengarna på annat?

Det första som är värt att ha i åtanke är att detta absolut inte är någonting som rymdforskningen är ensam om, argumentet går att appliciera på vad som helst som inte handlar om just att lösa allvarligare problem. Borde vi inte göra något åt all misär här på jorden innan vi funderar på att utveckla nya mobiltelefoner, skapa effektivare vapen, bygga nya parkeringshus och anordna olympiska spel?

Personligen är jag benägen att svara ja på allt detta; och i dessa lågkunjunkturtider där mänskligheten har kommit fram till att vi måste köpa fler bilar för att kunna överleva undrar man ju vad vi pysslar med egentligen. Men varför är just rymdforskningen ett så vanligt offer för vi-borde-göra-något-vettigare-istället-argumentet? Jag kan egentligen bara se två anledningar, om än väldigt starka sådana. Att skicka upp raketer väldigt högt upp i luften kräver mycket bränsle, som kostar mycket pengar. Alltså, det är miljöfarligt och dyrt.
 
I USA:s budget för år 2008 går det att läsa att 17,3 miljarder dollar gick till NASA. Det är mycket pengar, som hade kunnat lösa många problem. Utan att gå in för mycket på vad jag tycker om USA:s politik, och utan att vara varken statsvetare eller nationalekonom, kan jag nog lova att de pengarna knappast hade spenderats på att hjälpa andra länder om de inte hade satsats på NASA. En intressant jämförelse är att budgeten för "Department of Homeland Security" låg på 34,3 miljarder dollar, alltså nästan dubbelt så mycket. Lägger man där till pengarna som gick till vad de kallar "Global War on Terror", 145,2 miljarder dollar, och USA:s försvarsdepartement, 481,4 miljarder dollar, inser man ganska snart att rymdforskning är billigt i en större skala.


Så för att nästan använda argumentet på argumentet självt: vi kanske borde se över vad som verkligen kostar pengar innan vi börjar ge oss på att trakassera rymdforskare. Detsamma gäller naturligtvis för miljöproblemen, att kriga är ingenting moder jord uppskattar. 

Hittills har vi dock bara så kallade kontra-kontra-argument, och har alltså inte givit något argument för varför vi borde utforska rymden. Gällande miljöproblemen är det tämligen enkelt, mycket av den rymdforskning som sker idag handlar inte om forskning om rymden, utan forskning från rymden. Vi lär oss mycket av att studera jorden från ovan, och vidare kan vi inte göra några laboratorieexperiment om hur klimat beter sig, och måste därför ta hjälp av våra grannar i solsystemet.

Så summa summarum, även om rymdforskning kan vara skadligt för miljön på kort sikt, är det en nödvändig förutsättning för att kunna rädda planeten på lång sikt. Huruvida det är dyrt eller inte beror helt på vad man jämför med, och även om vi skulle sluta spendera pengar på rymdforskning hade det sannolikt inte varit till någon fördel för U-länder (om du bestämmer dig för att stanna hemma istället för att gå på bio, skänker du hundralappen du sparar då till röda korset?). Och rymdforskningen är allt annat än onödig, även bortsett från den klimatforskning som görs. Hade det inte varit för astronomins framsteg genom mänsklighetens historia hade vi inte haft kalendrar, klockor, mobiltelefoner, GPS-navigatorer, Google Earth och mycket mycket annat.


Vad man däremot kan fråga sig är vad mänskligheten skulle tjäna på om vi inte krigade så mycket?


Om UFO:n och bevisbördor

På sistone har jag gjort mig alltmer uppmärksam på ett väldigt irriterande fenomen folk tycks vara totalt omedvetna om när de "diskuterar", nämligen den gamla klassikern att tro att allt som inte motbevisas är sant. Eftersom jag nyligen återupptagit mitt projekt att se alla avsnitt av Arkiv X i ordningsföljd kände jag mig manad att göra lite UFO-sökning på nätet (då de ofta i serien refererar till kända observationer av mer eller mindre oförklarade fenomen). Tyvärr ter det sig med UFO:n ungefär som med droger; det är svårt att hitta opartisk information i frågan, de som är tillräckligt intresserade i ämnet för att skriva något om det har redan sen barnsben bestämt sig för vad de ska tycka eller tro.

Ett intressant tecken på det är att det tycks vara en självklarhet att om en ljusprick på himlen inte går att förklara med vår nuvarande kunskap om vilka ljusprickar som borde kunna ses på himlen och inte, så är det per definition en flygande rymdfarkost med avancerad jondrift från ett avlägset planetsystem med intelligenta livsformer som blivit polare med USA:s regering. Om man går in på i princip vilken UFO-sida som helst på internet tycks alla vara rörande överens om att bevisen finns där, i mängder, fast folk vägrar tro på dem. Hur många fotografier som än förklaras bort med hänvisning till saker som flygplan, oskärpa, damm på linsen, väderfenomen, väderballonger, fåglar, planeter, helikoptrar, photoshop osv. kommer det dagligen in nya bilder som ingen hunnit förklara.

Vanligtvis är naturligtvis de nya "oförklarliga" bilderna bara nya exempel på gamla misstag. Det är ingen som har ork att sitta och bläddra igenom tusentals exempel på när någon tagit kort på gatubelysningar och radiomaster och ge en förklaring till varje bild. Alltså finns det fullt av oförklarde, om än inte oförklarliga, bilder och videofilmer på vad som kanske är UFO:n (beroende på vilken definition man har). Att det är orimligt att förutsätta att det är utomjordlingar (helst i kombination med någon konspirationsteori) är självklart, men är det ens rimligt att förutsätta någonting alls?

Säg att jag tror att någon (annan än jag själv) har ätit upp mina pepparkakor. Jag frågar om det var du som gjorde det, och du säger nej. Men, frågar jag vidare, vad gjorde du igår? Har du något alibi? Det visar sig att du har det. Jaha, men i förrgår då? Eller dagen innan det? Eller förra veckan? Till slut lär jag hitta en tidpunkt då du faktiskt inte minns vad du gjorde eller saknar ett dokumenterat alibi, eller helt enkelt inte orkar svara på meningslösa frågor mer. "Aha!" Säger jag då, "du kan alltså inte förklara dig, då var det du som stal mina pepparkakor och sålde på svarta marknaden för att få ihop pengar till ditt heroinmissbruk du drog på dig i samband med topphemliga medicinska experiment som CIA utsatte dig för när de försökte forska fram biologiska stridsmedel under Gulfkriget!". Om du nu trots allt skulle kunna förklara dig den här gången, upptäcker jag senare att min julmust är slut utan att jag minns att jag druckit upp den själv. En konspiration! Någon har spillt kaffe på bordsduken, en strumpa försvann i tvätten, mitt konto är tömt på pengar, jag har fått reklam i brevlådan trots att jag har en skylt på dörren som tydligt säger att jag inte vill ha det... Bevisen för att du är delaktig i en global konspiration finns överallt, men folk vägrar ändå tro på det! Är det du eller jag som har bevisbördan på sig?

Personligen tycker jag det är väldigt intressant med forskning kring UFO-fenomen, men alla dessa inkompetenta kvasiforskare gör det svårt att sålla bort skiten för att hitta guldkornen. Svårt att hitta mandeln i gröten, hitta rocklåten på Bandit Rock 104,8. Jag har till exempel fortfarande inte lyckats hitta ett enda exempel på något UFO som blivit fotograferat eller filmat av två eller flera personer samtidigt! Trots att det ofta sägs att det fanns tusentals vittnen till händelsen... Maila gärna om ni känner till något exempel på det, för med dagens teknik är det inte svårt att fejka ett fotografi eller en videofilm. Men två kameror som filmar samma händelse från olika vinklar däremot hade varit tusen gånger mer övertygande.

Det vore ju väldigt häftigt om vi fick finbesök av lite reko aliens ibland, och jag VILL tro på det, men än så länge gör jag det inte.


I jymden kan ingen höja dig gjåta

Välkomna ska ni vara till Henriks nya blogg. Förra gången gick vi igenom varför det kan vara rationellt av mig att skriva mer personligt, så jag tänker fortsätta på det spåret. För mig är detta ett ganska djärvt steg att ta, och för att illustrera det har jag även slängt in en bild på just en järv här brevid. Som vanligt är det inte järven på bilden som har skrivit texten.

Men det är inte järvar jag tänkte skriva om idag. Eftersom den nya djärva stil jag börjat med innefattar en mer personlig och vardaglig touch på innehållet, ska jag skriva om astronomi. Inte för att astronomi kanske är så personligt, utan för att jag jobbar på observatoriet i slottsskogen emellanåt. För er som inte känner till det kan jag säga att det inte är ett stort och stiligt observatorium där det bedrivs forskning, utan snarare som ett litet muséum där man kan se på stjärnor i teleskopen, eller om det är mulet väder kolla på annat och lyssna på när visningsledaren (jag ibland) håller som en liten föreläsning. Typ.

De senaste månaderna har det kommit mellan 0 och 15 pers per visning i snitt, men idag var det stjärnklart och fint (samt öppet längre eftersom det är sportlov), så vi räknade med lite mer folk. Vad vi inte hade räknat med var att det skulle komma nästan 150 stycken... Men det gick bra, och vi hade öppet längre så Saturnus hann gå upp på himlen. Den gjorde sig fin i teleskopen.

Men nog om detta. Jag har en anledning till att jag valt att skriva om astronomi idag. För trots att min nya, tuffa och lite djärva stil är mer personlig än innan, vill jag ändå skriva om saker som faller in under den vaga definitionen av "vettighet". Och fastän jag tycker det är roligt när folk vill lära sig saker om astronomi, och att det därmed finns saker de inte redan vet, finns det också gränser för hur lite jag tycker att en människa kan känna till utan att skämmas.

Ibland när jag jobbar med mitt "riktiga" jobb, dvs. kör taxi, händer det såklart att folk frågar om jag gör något annat än att köra taxi. När jag då nämner att jag pysslar med astronomi ibland är det många som låter intresserade. Men tyvärr, och nu överdriver jag inte, är det mer än hälften (!) som inte tycks känna till att det finns en skillnad mellan astronomi och astrologi!! En gång var det en som var jättestolt över att hon faktiskt visste att det inte var samma sak, för hon hade hört Christer Fuglesang förklara det i en intervju. Det är som om riksbankschefen skulle behöva förklara skillnaden mellan monopolpengar och riktiga pengar...  Ibland blir folk nästan sura när de kommer till observatoriet i ösregnet och får veta att det inte går att se några stjärnor just den kvällen. Så jag känner mig manad att gå igenom lite grundläggande saker alla borde känna till.

Eftersom jag även har på känn att mina inlägg ofta blir väldigt långa, tänker jag här använda mig av vad jag valt att kalla myceltekniken. Hemmingway hade sin isbergsteknik, där alltså poängen är att 90% av ett isberg ligger dolt under ytan. Hos en svamp utgör dess rotsystem (mycel) ca 98-99% av den totala massan. Därför kommer lite korta och pinsamt grundläggande astronomiska fakta i formatet av en trevlig lista.

 - Astronomi och astrologi är inte samma sak
 - Månen lyser inte av egen kraft
 - Solen är en stjärna
 - Jorden har en atmosfär
 - En galax är en samling med många stjärnor
 - Allting som har en massa har en gravitation
 - Jorden snurrar runt solen
 - Månen snurrar runt jorden
 - Man kan inte se ett svart hål, eftersom det är svart

Sådär ja, då behöver åtminstone inte någon av er som läst det här fråga mig hur ett svart hål ser ut eller vad det "betyder" om man är född i april.


RSS 2.0